Europeiska unionen och Sveriges riksdag kräver att alla hemsidor informerar läsare om cookies. Denna sajt använder cookies för Google Analytics, för att spara döljande av notiser, för forumet och för andra funktioner. Ifall din webbläsare är inställd på att acceptera cookies tolkas det som samtycke.
[ dölj detta och visa notiser i menyn nedanför vid nya händelser ]Kunskaper i matematik är användbara inom medicin även om det inte är uppenbart vid en första anblick. Man stöter visserligen inte på särskilt många imaginära tal men många delar av matematiken återkommer vid olika tillfällen. Goda kunskaper inom matematik möjliggör då en snabbare intuitiv förståelse för vad det är som föreläsaren (eller boken) egentligen försöker säga.
Den gren av matematiken som är viktigast inom medicin, och möjligen inom vetenskaplig forskning generellt, är dock en som knappt ens nämns i Sveriges gymnasiala utbildning: statistik. Grundläggande statistik tillägnas därför ett utförligt stycke på denna sida.
Matematiken är full av grekiska tecken, till exempel π, μ, Δ och Σ. Att vara åtminstone ytligt bekant med det grekiska alfabetet kan alltså vara en fördel när man lär sig matematik.
Grekiska alfabetet
(98 frågor)
Som förkunskap är gymnasiematematiken inte lika nödvändig som gymnasiekemin, åtminstone om man inte har några funderingar på att ägna sig åt ekonomi, statistik, forskning eller tekniskt lagda specialiteter i sin framtida yrkesutövning.
Med detta nämnt så kan det dock påpekas att läkarutbildningen inte är helt tom på matematik; medicin är en vetenskap och matematik är ett av vetenskapens fundament. Förståelse för funktioner, derivator, exponentiella förändringar, logaritmer och till och med geometri underlättar förståelsen för flera koncept som man kommer i kontakt med under läkarutbildningen. Ytlig bekantskap med det romerska talsystemet är också bra; det förekommer ännu inom medicin, trots det indisk-arabiska talsystemets överlägsenhet.
Framför allt gäller dock att alla läkare bör vara bekanta med statistik och det underlättas av en god förståelse av gymnasiematematiken. I pdf-filen nedanför har gymnasiematematik till och med nivå 3 (C) sammanställts.
Se även:
When not knowing math can cost you $15,000
Är du lika smart som en Singaporeansk tonåring? *
New study into lack of women in tech: it's NOT the men's fault
* För lösningen, se kommentaren som skrevs klockan 12:42 den 15 april 2015 (cirka tredje kommentarsidan bakifrån).
Statistik är ett omistligt verktyg för att kritiskt granska vetenskapliga påståenden (och även journalistiska och politiska dito). Kunskaper inom statistik möjliggör även en bättre förståelse för undersökningsmetoders och behandlingars egentliga pålitlighet - och en större förmåga att förklara detta för patienter och anhöriga.
Kort sagt, oavsett om man ska arbeta som kliniker eller som forskare (eller både och) så är kunskaper inom statistik nödvändiga för att läkararbetet ska vara inte bara ett hantverk utan även en vetenskap.
Materialet nedanför bör vara fullt tillräckligt för de flesta läkarstudenters statistiska behov under läkarprogrammet. Materialet motsvarar en kurs på 7,5 eller 15 högskolepoäng (beroende på fakultet) ifall du är intresserad av att fixa ett VG eller A i statistik till ditt CV.
Statistik för läkarstudenter
(11 frågor)
(11 frågor)
(8 frågor)
(9 frågor)
(41 frågor)
(39 frågor)
(30 frågor)
Materialet ovanför redogör enbart för klassisk inferens, som går ut på att statistiska slutsatser dras enbart utifrån insamlade data. En annan tankeskola inom statistiken är Bayesiansk inferens som går ut på att man med stöd av Bayes teorem kombinerar tidigare kunskap med insamlade data för att på så sätt bilda statistiska förväntningar om utfall.
Ett historiskt exempel på Bayesiansk inferens anses vara metoden som användes av Alan Turing i arbetet med att knäcka Enigma-koden, vars dechiffrerande kom att spela en avgörande roll för de allierades seger över nationalsocialisterna under andra världskriget.
Bayesiansk statistik inom medicin är ett område som har vuxit fram under senare decennier.